Esters klänning
Härden är för varm
du bakar Saras kakor
bjöd din famn till
svarslöshet
Esters klänning är för vacker
du ger till mig som nekar
iklädd kluvna kroppens
dubbla nakenhet
Det första ljuset har nu slocknat
mottagandet är svartnat krut
och sorg
Kan du då höra Mardokeus tankar
i gråt och aska invid porten
på Susans borg
©Lena Eliasson Ewald
©Lena Andersson.fd