Hemland

Det finns inget hemland

de gamla blev kvar vid ett

bord fyllt av rester av ord

från en sista invit

(jag finns där osynlig men inte oskyldig)

hon prövar försiktigt att

stödja foten mot marken

för att minnas jorden

hur det var då hon förväxlade

inre förväntan med världen

Nu har han kommit en sista

visit så stiger han fram och

hon kan andas ut

”så stillsamt väder vi har idag"

(och jag blir fri)

men varför blåser det så underligt i

       — bröstbenstrakten —