Esters klänning

Härden är för varm

du bakar Saras kakor

bjöd din famn till

svarslöshet

Esters klänning är för vacker

du ger till mig som nekar

iklädd kluvna kroppens

dubbla nakenhet

Det första ljuset har nu slocknat

mottagandet är svartnat krut

och sorg

Kan du då höra Mardokeus tankar

i gråt och aska invid porten

på Susans borg