II


alldeles verklig


(och nu jag kan inte hejda henne)


uråldrigsaven fräter – stiger så envist och så främmande.


        *

Fågelbrud rädd i vår tid

                     stämplad     märkt med tecknen

                            hon inte längre kan tyda

©Lena Eliasson Ewald

©Lena Andersson.fd